Brevvännen recenserad av Louise Cato

Brevvännen – Ally Kennen

Jag har läst boken Brevvännen skriven av Ally Kennen. Detta är en bok med skräck, mycket dramatik och det händer hela tiden något nytt på varje ny sida som gör att man aldrig vill släppa boken! Boken är skriven 2007 och utgiven av bokförlaget Natur & Kultur.

15 åriga Chas bor i förorten med sin dysfunktionella mamma och mormor, hans pappa lämnade familjen när Chas var liten, samt hans bror, Stephen gick nyligen bort. När Chas hittar en websida som uppmanar folk att brevväxla med dödsdömda fångar tror han att det kommer bli spännande att få brev från en mördare. I breven han skriver låtsas han vara sin egen mamma då han själv är för ung. Men svaren han får är både märkliga och skrämmande och när hans nya brevvän oväntat friges vänds Chas redan problematiska liv upp-och-ned, och han vävs in i en livsfarlig spiral av lögner och missförstånd. För att inte göra saken lättare, så kapar Chas och hans bästa kompis Devil en lastbil och vad blir konsekvenserna när man har polisen i hälarna, samtidigt som en mördare går lös och kärleken är mer problematisk än vanligt?

Boken är skriven i nutid och ur Chas, huvudpersonens perspektiv. Författaren ger signaler genom hela boken om vad som hänt förr, vilken gör det lättare att uppfatta det förflutna som följer både huvudpersonen och de andra karaktärerna i boken. Boken är strukturerad på problem och elände, vilket ger läsaren en chans att sätta sig in mer i boken och försöka förstå hur människorna försöker lösa eller undvika dessa problem, samt hur läsaren själv hade reagerat och försökt lösa problemen som uppstår i texten. Boken försöker även förmedla hur kriminella ser på saker, varför dessa personer gör sina handlingar och hur det påverkar dem Författaren försöker att få fram sanningen bakom alla brister som vi har och hur andra folk kan utnyttja dessa.

Kennen får mig som läsare att inse att livet inlåst bakom galler inte är en dans på rosor, men att om man verkligen vill lägga manken till så kan man förändra sitt liv succesivt uppåt. Kärleken och vänskapen svajar väldigt mycket från och till, vilket gör läsaren nyfiken på hur det ska gå, men man har alltid en aning om hur det ska sluta på de sista raderna i boken. Ibland blir man osäker, vilket ger boken den där spänningen som gör att man bara vill komma till sista sidan för att se om man hade rätt i sina tankar! Texten är väldigt lätt att läsa och förstå, det uppstår konflikter och författaren är inte rädd för att lägga till hårda ord, men detta behövs i boken vilket gör den mer seriös och äkta än att Kennen skulle ha förskönat det genom att inte våga ta i.

Jag har läst många böcker av Ally Kennen, men denna har helt klart blivit min favorit! En rolig sak som lyser igenom alla böckerna som sedan visar sig när man läst ett par av dem, då märker man att han väver in alla personer i olika böcker, som sedan träffas i dem nyare böckerna.

Den är skitig, brutal och hemsk, men det går inte att tycka illa om den eftersom den fortfarande är realistisk och fängslande. Man hade kunnat ha mer ‘ljus i mörkret’, men samtidigt hade det inte alls passat in så jag är glad över att författaren inte försöker försköna eländet då det har en stor del i bokens charm och handling.

Det är verkligen elände rätt igenom boken, men samtidigt är det detta som gör den så gripande, och i slutet av varje kapitel händer något nytt som gör att man aldrig vill släppa boken. Författaren får läsaren att uppleva spänning samtidigt som han väver ihop alla röda trådar i slutet.